Ljusets tid
Jag blir glad, jag orkar mera rent mentalt av allt detta ljus! Kom hem sent i går kväll, orkade ändå upp när klockan var strax före 05:30 även om det gick trögt, kroppen skrek nej nej nej, pannbenet tog på sej löparkläderna, koppel och hund sen begav jag mej ut runt Sundsjön i det krispiga vädret.
Det blåste iskall nordan!
men jag lufsade på, efter allt ryggont så tar jag det lugnt och försöker inte spränga några tider direkt och går i alla uppförsbackar. Men så skönt att slå sej ner vid frukostbordet och känna, några timmar till sen är det helg. En fördel med att kunna jobba hemifrån!
I går var det träning med klubben, Svarten var med men gjorde inte så många språng då han tävlat i helgen och är egenligen emot våra principer att göra något hårt veckan efter. Vi skulle vara i första gruppen och en ny tränare som är fru Hermanstorp redan från början. Anne Persson heter hon och det inte hon kan om fälttävlan, det är inte värt o veta. Lite konstigt att vi aldrig hittat henne förut men vi har ju stort förtroende för Anna men hennes träningar blir väldigt fulla med en gång och jag hinner inte alltid med. Så detta är ett väldigt bra alternativ. Jag fick urstressa hem från jobbet då vi hade ett obligatoriskt APT, wroom hem liksom, Alice hade precis haft prov och fått ta in sista lektionen en annan dag, Emil körde upp henne till Rickard som lagar våra bilar, där körde Alice ner Pias bil som var servad till Långås och jag tog bil o släp. Lugnt o fint, mycket trafik och poliser ute.
Vi kom ner i god tid och möttes av Cornelia med mamma Jessica. Kul att Cornelia äntligen vågade prova terräng. Tyvärr snubblade hennes häst i landningen så den blev halt, lite typiskt för det har liksom aldrig hänt innan.
Fullt utrustade och tittade på många av ekipagen. Dom värmde upp på lite lägre hinder men sen fick hon prova några linjer en klass högre och Svarten var med på noterna. Anne säger inte mycket, men det hon säger är verkligen bra instruktioner.
Nu hoppar dom inte bara hus utan även kyrkor. Från kyrkan till jättebordet med ris
alltså, det är stort! Därifrån 4 galoppsprång vidare...
till ett hinder som hör ihop med tåget. Denna rödvita samt båten har varit ett ouppnåeligt mål sen hon red Sugar Cup! Dom hindrerna, dom är liksom en klass för sej själva!
Sen var det lite väntan medans dom andra red lite mera språng.
Sen gick vi upp till nya vattnet.
Stort nedhopp i vattnet. Han såg sej omkring, tvekade, menar du här och sen hoppade han
Bra häst sa Anne. Inget paddlande o cyklande med frambenen utan en klok häst.
Red runt ett varv och kom in på stocken. Hästen ser bara vattnet bakom stocken och litar på att piloten vet vad dom gör.
Det var en av dom få kommentarerna Anne gav, det märks att ni litar på varandra, han är klok och modig, du rider bra och stöttar honom helt rätt.
Detta är ett djupt landning, när Alice hoppar stocken ser hon inte gräset nedanför, dvs ser inte hästen det heller... 4 galoppsprång ner till...
Båten! Det andra av målen under åren.
Första gången på linjen som dom inte riktigt att dom nådde fram, hamnade i ett mellanläge och kunde inte hoppa säkert, då stannar Svarten och Alice bara sa nej, det gick inte. Men andra gången funkade det perfekt med lite tips o hjälp av Anne.
Nu var hon glad.
Han också, han skakade på huvudet och frustade. Aha,det var så vi skulle göra!
Sen vilade dom igen och tittade på dom andra ekipagen, nu hade det slutat med snö, hagel och regnskurar och det sprack upp.
Sen var det sista rundan med nedhopp och båt, gick galant, tror att både häst o ryttare växte flera centimeter denna eftermiddag.
Sen var det dags för nästa häst.
Alvin hade fått låna en kompis ponny, dom har ju sålt fina Lady nu, han har liksom vuxit ur ponnystadiet men har en hopphäst hemma och Maggan som har näsa för bra hästar, hon har letat upp Feodor och han skall nog försöka bli Alvins terränghäst. Vi hade ju ett vinnande koncept med Lady, vi gör om samma resa fast med Feodor sa Maggan.
Feodor är 7 år men mera som en 5-6 åring. Första gången på en "riktig" terrängbana. Tredje gången som Alice red honom. Jag såg inte första kvarten för jag tog hand om Svarten, broddade av, svampade och linimentade. Gick, gav hö och vattnade, det är minsann inte bara o ställa in på transporten!
Hade god hjäp av Lisa, en ponnymamma som varit livrädd för hästar, hon höll Svarten och var mäkta imponerad över hur snäll han var.
Det var roligt med Feodor o Alice, det gick jättebra. Ett bra huvud på hästan och Alice helt lugn att lotsa på rätt sätt på denna nivån.
Första gången genom vatten.
Hallå, du hoppar ur bild!
Detta var ju himla kul sa Alice när dom var klara. Hon gillar detta, att utbilda och rida unga hästar.
Maggan och Alvin var nöjda dom också. Vi hoppas det blir en framtid för Feodor som fälttävlanshäst.
Vi rullade hemåt och var väldigt nöjda, körde om Pia med hennes bil och sen rullade vidare genom den vackra naturen mellan Långås och Tvååker, just nu fullt av vitsippor över allt. Verkligen fin miljö.
En mycket glad dotter med hem, inget slår den känslan!
Vi somnade nog ovaggade både hon och jag. Lite sorg här hemma när Frölunda åkte ur SM finalen. I morse var första gången jag tog ut hästarna sen Killen åkte, det kändes men gick ok.
Sweetie är så sur. Hon har hoppat galen i hagen, hon tror ju att hon är 4 år ibland och blev blockhalt. Nu lite medicin och får gå i sjukhagen, den är gräsbevuxen, dock i måttlig mängd. Hon är verkligen sur, en sån liten hage och jag säger till henne, den är mera än dubbelt så stor som många andra hästar går i varje dag. Du får helt enkelt klara dej.
Synd om henne....eller inte.
// Tina
