livetsomtina.blogg.se

Vardagsblogg

sportsligt beteende?

Publicerad 2016-03-30 08:53:41 i Allmänt,

I Måndags så satt jag o dottern bänkade för att titta på WC finalen från Göteborg i hoppning.
Jag tänker lite så som känslan är, vackra hästar, duktiga hästar, duktiga ryttare och en fantastisk miljö. Rent ut sagt så bra det kan bli.
Dottern sitter och tittar på detaljer, hur hästarna är knoppade eller inte, räknar galopp språng, vägar till hindren och efteråt. Ser dom som rider som förebilder, detta är målet, hur man rider och vilka hästar man kan rida när man är så duktig. Allt är frid o fröjd. Spänningen stiger, inte så många kvar.
Helt plötsligt så zoomar en kameraman in från framridningen och vad får vi se, en toppryttare travar sin häst på långa tyglar och hästen snubblar, går ner på knäna, faller framåt men efter 5-6 steg på knäna klarar den sej upp lite lätt i chock. Ryttaren böjer sej fram, kikar på frambenen och sen sätter hon sporrarna i sidorna på hästen, som självklart tar ett skutt framåt i ren förskräckelse, då sliter hon tag i munnen så den sätter sej på hasorna. Sen rider hon fram den och drar otaliga gånger i munnen samt sporrar upp den. Kameramannen fortsätter att filma, det visas även på jumbotronen inne på Scandinavium.
Men vad gör hon utbrister dottern!! Han snubblade ju bara, varför bestraffa?? Öh, svarar jag, så där får man verkligen inte göra. Då säger svt´s ena kommentator: Men vad gör hon?? Och den andra (specialisten) säger helt lugnt: Den hingsten gick o sov, nu väcker hon upp honom....
Specialisten får stå för vad hon sa, det är verkligen inget skäl att bestraffa enligt oss, man kan hålla en häst lite uppmärksam på annat vis... En lång helg i den miljön, inte så konstigt att han kanske är lite ofokuserad. 
Vi började prata mycket om hur man beter sej mot sin häst/ponny, var är överdomaren på en sådan här stor tävling, det är väl ingen skillnad på en ponnytävling eller GHS? Hästar o ponnier skall hanteras med respekt!
Hade jag gjort så på en framridning mamma hade jag blivit avstängd, jag lovar dej! Men jag skulle aldrig göra så å andra sidan, var dotterns krassa sanning.
Om man gör så med sin häst på en framridning, vad gör man med sin häst hemma, när ingen ser.... Usch, detta smutsar verkligen ner sporten!
Enda positiva var att dottern blev så upprörd, och visade att så är det verkligen inte man behandlar sin häst!
Man får inte vara skadeglad, men vi var rätt glada när ryttaren rev ett hinder i sista rundan, så hon inte blev placerad. Men vad gjorde hon i sin besvikelse med hästen sen, en tanke mamma tog med sej och den delade jag inte med mej till dottern som glad gick ut och kramade sina ponnier.
// Tina
 
 

Vår!

Publicerad 2016-03-29 13:41:50 i

Våren har kommlångpromenadra steg denna Påsk!
Bjuder här på några bilder ur vårt liv..
Efter denna långpromenad blev det stort hund bad hemma!
//Tina

En härligt Påsk

Publicerad 2016-03-27 10:22:00 i Allmänt,

Det kanske inte blivit den mesta tiden framför datorn en ledig Påskhelg, man är liksom igång med så mycket annat. I Fredags åkte vi på en ingivelse till Göteborg för att gå bara på hästmässan. Dottern har ju länge önskat sej ett par "riktiga" ridstövlar, som sitter extra bra. Hittills har fötterna vuxit en hel del men inte benen så det har varit svårt läge. På tränarens inrådan så har vi in i det längsta haft ett par bra skor med short shaps för att få bästa känslan, och upp till ett par billiga ridstövlar i junior modell. Nu när hon fyllde år var hon väldigt tydlig, pengar jag önskar mej pengar för att kunna köpa ett par riktiga stövlar. Sagt o gjort för att slippa stressa åkte familjen in redan på Fredagen. Vi gick runt runt på denna jättemässa och kikade men hittade inget som verkade passa. Modet sjönk och vi pratade om att åka hem så gick vi förbi en monter som jag har sett att andra barn har fina stövlar från. Alex Boots heter dom, otroligt fina och inte så fruktansvärt dyra. Där hittade hon två par, dom ena dyrare än dom andra. Efter lite provande så blev dom billigare, dom satt skönast! Och så har jag råd med lite andra saker också hade hon snabbt räknat ut. För mej är det livets skola, spara, välja och hushålla med dom medel man har. Jag blev så glad över beslutet att jag sponsrade lite som belöning. Ett par väldigt fina stövlar blev det och dottern var överlycklig!
 
När vi kom hem till landet igen hade det slutat regna och spruckit upp, vilket blev en fantastisk luft att andas så jag gav mej ut på en härlig springrunda! Sen hämtade jag den förlorade sonen som inte varit hemma på en månad, pga praktik i Stockholm, vilken känsla!! Hela familjen hemma under ett tak!! Lördag och Påskafton Göteborgs horse show. Dagen D som vi längtat efter. För att kunna sitta där i lugn o ro, fika och mysa så gav jag mej ut och samlade kraft på morgonen och den laddningen kan ju bara bli bra när morgonen ser sådan här ut!
 
I år var det inte så nervöst att åka till GHS, förra året var vi ju där i egenskap av hästägare när Frisky startade i GP ponnyn, så i år kunde vi bara gå där och njuta!
 
Spännande tävlingar, höga hinder och duktiga ryttare. När svenska nationalsången spelades för den svenska ryttaren Irma som vann en klass, så stod jag o Alice och sjöng för full hals! Agility och gymkana, vilken fart! En ponny i Svenska laget har jag sett innan och tänkt att den är livsfarlig på en ponnyhoppning, det går alldeles för fort, men nu var den i sitt esse, rätt ponny på rätt plats i livet! Sen var det Gp ponnyn som alltid är lite extra kuligt! Stipendier delades ut till lovande ryttare och kuskar. Douglas Lindelöw skulle över lämna pengarna som samlades in när Casello skulle säljas och det bildades en aktion att rädda honom , folk skänkte pengar för att han skulle få behålla honom. Det avbröts rätt så fort då hästen såldes snabbt, och Douglas stod utan sin vän och med tvåhundra tusen kronor som insamlingen gett. Han valde att skänka dom till Svenska hästars värn och Barn cancer fonden. Detta överlämnandet gjordes igår och var mycket känslosamt, han intervjuades och han hade svårt att få fram orden, att mista sin vän är väl så tråkigt, men så många hästar som mår dåligt som SHV tar hand om och räddar, och allt står ju i proportion till vad som är viktigt i livet, Barn Cancer, det var ett självklart val att skänka pengarna till, sen bröts hans röst av tårar, han grät, publiken applåderade och grät, Susanne som intervjuade grät så hon skakade. Det var otroligt känslosamt allting. Han tackade än en gång och Susanne sa att som mamma till ett barn som var 2,5 år när hon fick Cancer, är detta ett stort känslosamt tillfälle. Så mycket tårar, jag grät, alla har vi någon som vi känner eller anhörig som drabbas av denna sjukdom, och speciellt när barn får är det förfärligt. Men som dom också sa, 8 av 10 barn klarar detta idag! Maken hämtade oss och vi åkte hem, svidade om och åkte på påskfirande hos goda vänner. God mat och tävlingar gjorde kvällen trevlig, även om både jag o dottern var så trötta! Vi sa just det både dottern och jag, vi är så glada att vi har ett intresse ihop, kan göra saker ihop och skratta ihop! Det är livskvalitet! // Tina

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela