livetsomtina.blogg.se

Vardagsblogg

Vi går in i sista semesterveckan

Publicerad 2017-08-14 09:31:11 i Allmänt,

Sommaren har varit lång, jag har jobbat lite extra när maken ändå jobbade men det känns verkligen som den varit lång. Igår kom pappa och dotter hem från pappabarn semestern. Dom hade otroligt trevligt och var rätt trötta faktiskt. Mamman har ju tagit hand om ponnierna och dom var intagna och tvättade när dottern anlände. Du är världens bästa sa dottern och gav mamma en stor kram. Så skönt att familjen är hel igen, mamma andas ut! Vi rullade på eftermiddagen mot Kärret och var sin klass med knubbisarna. Diamond är ju lite grå i sitt öga men han skulle hoppa en Lb+ och Frisky skulle gå en Lc+. Ida och GGB var där innan och precis när vi kom vann hon på Chinaman Hööks cupen med final i LA!
Det var så himla kul då hon också haft lite otur med ett ner ett tag nu, det är ju så för alla ingen spikrak resa trots duktig ryttare och fantastiska ponnier! Robban var där och fotade, med dottern tog över kameran ett tag och fångade dottern i ögonblicket!
Tror att Garcia genen har det ögat för foto! Vi har så trevligt ihop, verkligen avslappnat och många härliga skratt!
Änderna som simmar för fullt men ser helt lugna ut!
En som inte simmade så fort, rätt trött efter semestern. Först ut var Frisky, Alice hade en plan, inte stressa och väl framme för skänkeln. Men lyda skall du, lita på mej att vi löser detta. Dom var sist ut och vi hade god tid på oss.
Något trevande på nåt hinder men annars bra hoppning. På nr 7 sa Frisky näe, lite dålig fart jag tror jag stannar.. Neeej det gör du verkligen inte sa piloten, allt fångat på bild är rätt kul!
Känslan när hon gick i mål som enda dubbelnollan...
Hon visste att dom vunnit!
Hon var så glad, övertygade ponny som nu ställer upp. Känslan, den är obeskrivbar.
Frisky vill inte stå still och hälsa på prisutdelningen!
Sen var det prinsen, dom var bara två i klassen och han kändes som vanligt. Visste att den var snabb innan och planen var att rider den dubbelnolla, jaga inte tiden för den kan du aldrig slå, men får den ner nåt så rid säkert. Den rev och jag såg på dottern att nu.... Han var inte jättepigg men hoppade, lite tveksam på en oxer men hoppade över ändå.
Finaste, jag älskar att se på dom. Vetskapen att det snart är över deras tävlingar ihop gör mej lite vemodig men stolt. Dom har gjort så mycket ihop, men nu är det dags att gå ner i klasserna, lite för hans ögas skull och hennes längd.
Sista hindret slappnade piloten av och andades lite och stopp.... Så nära det var en blågul rosett men denna gången var turen på andra sidan hindret. En mycket ledsen pilot red av banan, insikten att denna höjden är nog över var stor. Insikten att växa ifrån sin ponny. Hon torkade tårarna och mamma and försökte att prata med henne, lite lugnt och vi var överens, lättare klasser och kanske en del dressyr. Det skall vara kul för även honom. Mamma and står alltid där och försöker göra så gott hon kan, vilket är mycket känslor ibland.
Vi såg Ida vinna på Candy innan vi rullade hemåt i den ljumma sommarkvällen. En kväll i Augusti för vår familj. // Tina

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela