livetsomtina.blogg.se

Vardagsblogg

Snön faller

Publicerad 2017-11-19 13:46:59 i Allmänt,

Nu faller västkustens första snö för säsongen. Jag är en av dom som inte gillar snö, allt blir så mycket jobbigare och tyngre även om det är fint att titta på. Sen kroppen, den säger verkligen upp sej inför snöfallet, så jag visste redan i mitten av veckan hur det skulle bli. Vi var på Tjolöholms julmarknad i Fredags kväll, jag hade sprungit efter jobbet tillsammans med maken och vi inväntade dotterns ridning innan vi gav oss iväg. Det är lite mysigt, vi åt middag där och handlade lite honung i olika smaker och sill.
Maken blev lycklig, arbetskamraterna var där för att dom lagat strömmen och skulle ta med sitt dieselverk när dom stängde, så han var liksom mitt i som vanligt! Lördagen var seg, hade ont precis över allt. Jag gick en långpromenad i det vackra vädret som kom lite fram på dan. Emil och Alice red under tiden.
Hundarna var glada, Kissy fick faktiskt höra av Emils mormor att hon var en unghund, det är ju hedrande när hon är över 11 år fyllda!
Det är inte så lätt att hålla motivationen uppe när det gör så ont hela tiden men jag sparkade igång mej och målade resten av taket som behövdes bättras på, och sen spacklade jag över skruvhål och skarvar. Vi hade tidigt på morgonen varit och sett på tapeter, det blir en hästvägg även i detta flickrum! Jag visste ju att vädret skulle slå om så 07:00 stod klockan på Söndag morgon. Både Alice och jag vaknade till tonerna : Vi har det bra, vi här bak i bilen...... Vi skrattade faktiskt lite nyvakna som vi var. Jag tog hundarna, gav mej ut o sprang, Alice sadlade Frisky, hoppning hemma på schemat. Så när jag kom tillbaka så var dottern uppvärmd. Vi hoppade och tränade på att ha lite kortare tyglar och ändå behålla energin framåt. Det gick bra och sänkte ner för att avsluta lite lågt. Höjden är inga bekymmer nu och flytet sitter bra! Vi var hos Aggis och Wilma vid 10 för att åka med dom och provrida en häst hos Cathis, den heter Silvia och är en skimmel. Men så det började snöa! Där är min värk tänkte jag. Vi kom knappt upp för backarna i Landvetter. Nu hade vi inte vår eller Aggis bil utan hennes mans som är en "vanlig" bil. Cathis jobbade så Frida hjälpte Wilma att prova, det blev att dom red ut en sväng för snön bara packade sej i hovarna. Vi gled runt och pratade med resten av teamet och goa Ida var ju där, det blev Alice så glad över! Vi gled neråt motorvägen i lugn takt. Väl hemma var det lite snö men inte alls så som där! Det blir en del pyssel i nya rummet för mamma även nu. Kör försiktigt mina vänner! // Tina

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela