Vad lär vi barnen?
Hamnade i en rätt intressant debatt igår. Debatt o debatt är väl att ta i...
Det började med att jag fick höra att en tjej som går på gymnasiet med hästinriktning skall byta för hon mår inte bra där för hennes sk kamratar i stall och skola är stygga. Hon har dåliga hästar, hon rider dåligt, hon är en tråkig attityd och jag vet inte hur mycket kränkande saker hon fått höra.
Tjejen i mina ögon som jag känner vagt, har inte några proffsponnier på nåt vis men hon är duktig och sliter och tränar med det hon har. Jag tänker ofta på att om hon fått bättre ponnier så vore hon i absoluta toppen, men säkert som hos många andra är det priset som avgör. Få är dom som har råd att köpa dom där "rätta" ponnierna.
Hon har en sponsor som hon är stolt över och bär kläder med namnet på, vilket många hästintresserade ungdomar gör idag, för att få det lilla extra tillskottet i kassan. Det blir allt vanligare, och inget konstigt med det i dagens läge.
Nu skall hon byta skola, byta sin dröm för att hon orkar helt enkelt inte längre.
Vad är detta, får det gå till så?
Vi rannsakade faktiskt oss vuxna igår när vi pratade om det, vi är ledstjärnona och skall lära våra ungdomar vad som sägs och vad man skall lägga sej i.
Har en vän som är i färd att köpa en ny häst, sa också häromdagen att vad vi än köper kommer folk ha åsikter som vem vi köpt av, ålder, typ, kön och allt vad man kan komma på. Visst så är det, vi har åsikter om precis allt. Är det detta vi lär våra barn hemifrån?
En nära vän köpte storhäst till sin dotter i väldigt tidig ålder. Jag tyckte detta var mysko och undrade förstås varför men kände inte då vännen så nära att jag frågade rent ut. Det pratades mycket om detta runt omkring.
När jag efter många år fick reda på anledningen, att dom helt enkelt fick ta den chansen att ha häst som gavs, annars blev det ingenting, ja då kände även jag att jag varit lite snabb att "döma" själv, inget jag pratat med mina barn om utan i mitt huvud. Många pratar med sina barn om åsikter, det kanske inte är så konstigt att det blir åsikter gentemot andra ungdomar sen kanske?
Idag vet jag att min nu väns dotter mådde jättedåligt att alla pratade om att hon inte red ponny, tappade sina ponnyvänner för detta. Blev utanför.
Är det resultatet nu, för denna aktuella stackars elev, föräldrarna har nedärvt till sina barn, hur man pratar och hur man nedvärderar någon annan när man vågar sticka ut och gå sin egen väg.
Även om jag kanske inte tycker detta är rätt väg så får man precis som i resten av livet acceptera andras val.
Tjejen får lämna sin dröm, för andras åsikter. Det kan aldrig vara rätt!
Jag tror att i många fall är det avundsjuka som föder detta beteende. Det är osäkra individer som önskar att dom vore mera som....... Våga stå för sin väg, våga sticka ut.
Det är inte hon som skall behöva ge upp sin dröm, det är sk vännerna som skall flyttas på.
// Tina
