Denna vänliga ponny
Jag stannar upp, tänker detta är ju inte klokt.
Vi köpte en tovig mager ponny med mycket fullblod i, ett helt främmande och grönt kort.
Han har nerverna på rätta stället trots det är mycket blod i honom.
Han har blivit som en nallebjörn under hösten, eftersom han gått ute några år så har han säkert odlat en bra päls mot Irlands väder, men här i Sverige när han står inne på nätterna, tränas i manege, ja då är pälsen lite i vägen.
Jag gillar egentligen inte att klippa så det faller oftast på makens lott, han är liksom lugnare i alla lägen om det krånglar.
Han fick instruktioner, han skall ha täck klippning. Saken är ju den att han skall inte hårdtränas i vinter utan hinna smälta alla intryck och landa lite, alltså behöver han inte vara helklippt.
Jag skickade en bild, så här är en sådan klippning.
Sagt och gjort, han tog in ponnyn, låste in sej i stallet.
Jag smög ner och kikade in genom förstret, jodå, han stod stilla. Maken pratade lite då och då med honom.
Våran klippmaskin tillhör inte den flashigaste, den har sladd och låter en hel del.
Han stod där, tittade på Johan och la mulen på hans arm. Kollar bara vad du gör.
Fina Rally, han är allt värd en extra morot!
// Tina
