livetsomtina.blogg.se

Vardagsblogg

Naturlagar

Publicerad 2018-04-30 10:09:12 i Allmänt,

Man kan kalla det jordens dragningskraft eller andra fina termer, men fakta är att är man lång finns vissa bekymmer....
Igår var Divine med oss hela eftermiddagen. Sonen hade tagit hand om Blossom så Corgin fick egen tid.
Hon uppför sej exemplariskt, en jack russel morrade surt, hon vänder bort huvudet och nochar henne totalt. Stabil och pratar glatt med alla som vill gulla med henne, vuxna eller barn.
Men vi satt på läktaren, hon tyckte nog att Alice knödde lite mycket så hon ville hoppa ner ett hack.
Ner med huvudet och efter kommer långa kroppen, det får effekten likt en spiral som vi hade som små, som gick i olika trappsteg.... Så Corgikroppen föll ner mot nästa avsats, som tur hade vi koppel på så jag fick hindrat hela sprialen att trilla längre....
Jag och Alice brast ut i gapskratt, det såg så roligt ut och hon tittar upp på oss, med en sur blick...
Sen var hon sur, i säkert 10 minuter....
Inte lätt o vara Corgi ibland.
// Tina

Träning och åter träning

Publicerad 2018-04-30 07:21:09 i Allmänt,

Ja vinterns träning har fyllts på med vårens, lite annat upplägg.
Nu är vårens första terrängträning gjord och det verkar ju lovande!
Lördag morgon kl 06:00 stod klockan på... Man är ju inte jättepigg men lite långledigt efter en tidig morgon, då funkar det också.
Hermanstorp stod på adressen och Anna Felé var tränaren.
Frisky var med, hon gillar precis som piloten att få vara ute och rida på stora gräsbanor!
Det gick fantastiskt bra och Anna utbrast att nu får du allt satsa mot lite större klasser du behövs på P90!
Det gjorde Alice väldigt glad och höra!
Vi hade den tidiga träningen så vi var hemma vid 12 tiden igen. Då tog jag Blossom och sprang en lång runda, nu har vitsipporna verkligen blommat ut och vissa delar var verkligen som att springa in i en vägg av väldoftande aromer!
Efter 6 km så var Blossom rätt trött.... Inte riktigt van vid att trava så länge på en gång!
Söndagen grydde och vi cyklade ett långpass, ner till Fjärås och runt Hjälm. Det var rätt kallt men väldigt många som var ute och cyklade, vi mötte en hel cykelklubb med lika dana kläder och hjälmar... Dom kanske hade startat i Kungälv eller nåt... Sen begav vi oss till Kungsbacka, Kärret för tävling.
Rally var med för en Lc och Frisky Lb. Många trevliga vänner och en skön kväll blev det.
Rally fick ner ett hinder men var väldigt glad över att få vara med, lydig och piloten var så nöjd med honom.
Alice är väldigt hostig fortfarande och var inte riktigt på topp, det märktes på Frisky. Då tappar hon modet lite granna, och hon vägrade ut sej. Lite snopet då det gått så bra innan. En mycket ledsen pilot sadlade av och undrade vad hon gjort för galet. Mamma And sa: det är ju bara en tävling gumman. Du mår ju inte så bra och jag tror ponnyn är lite öm i ryggen. Vilket hon varit sista tiden, jag tror att sadeln inte passar längre när piloten vuxit så mycket. Vi får prova med Sweeties sadel även på henne.
Vi rullade hemåt och åt middag med resten av familjen.
Det blir inte alltid som man tänkt sej. Så är hästeriet.
// Tina

Hundarna

Publicerad 2018-04-26 08:18:26 i Allmänt,

Vi håller ju på att lära känna varandra, hela familjen. Det är nog inte så lätt även för en hund att byta hem och liv. Själv har jag nog landat i detta, mina gamla vänner finns inte mera, saknar dom enormt. Men att jag fick chansen till dessa två var nog någon mening.
Kim känner ju mej och vet vilken typ av hund jag gillar. Jag gillar hundar som är nyfikna och löser sina problem på ett sätt som dom tar hjälp av denna egenskap. Dom får gärna ha vakt i sej men lite skärpa.
Blossom har väldigt mycket nyfikenhet i sej. Kan tycka att hon är en riktigt bra Aussie där.
Hon lär sej fort och har anpassat sej enormt. Hon är ju bara dryga året och upptäcker livet varje dag. Full av spring i benen men väldigt läraktig. Nyfikenheten hon visar är jättebra, som när vi sprang i förrgår och mötte min arbetskamrat en man i skogskläder och ett bullrande skratt. Hon stannar upp, noterar och går fram. Ingen rädsla eller hot bara nyfikenhet. Om jag känner för att jobba mera aktivt så håller hon säkert för detta, hon har en fantastisk näsa och är lyhörd. Just nu i mitt liv finns ingen ambition men en aussie är ju aktiv i väldigt många år så det kanske kommer från min sida.
Hon rör sej jättebra och har musklat i fint på denna månad dom varit här.
Hon är rädd för min pappa, men han går ju stöppligt och har liksom inte hundkänslan men det går framåt och här använder hon sin nyfikenhet. Jag är inte så bekymrad alls.
Hon älskar barn, hör hon Alice så går hon genom eld o vatten.
Divine, Corgin som kallas korvi...
Hon är nu 4 år och en väldigt sympatisk varelse. En pigg och glad hund som är svår att ta kort på för det blir gärna en stor nos och en lång smal kropp. Väldigt vänlig och vill gärna ligga nära mej, hon kände nog att jag inte mådde så bra när dom kom, en stor sorg i livet hade drabbat mej och hon är sådan som hund att hon inte klättrar på rangen utan bara finns där. Corgi har alltid lockat mej och hon klassar in på alla punkter! Om alla Corgis är som hon borde alla ha en sådan i sin familj.
Trots sina stora parabolöron så hör hon lite dåligt, för att hon själv inte vill. Älskar barn och när övriga familjen står o ropar och det är tätt i corgiöronen så hämtar man bara Alice så kommer hon som ett skott!
Inte så matfrisk utan mera äter för det är onödigt.
Dom har ju levt i stor flock innan och mitt i en stor stad. Så deras liv har ändrats men jag tycker dom håller måttet med råge.
Vi får väl se vad framtiden har att ge med våra nya vänner.
// Tina

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela