livetsomtina.blogg.se

Vardagsblogg

Lite tankar och bilder

Publicerad 2018-08-13 10:36:51 i Allmänt,

I helgen så var det tävling Fredag tom Söndag. Nära och bra, kunna åka fram o tillbaka, hästarna kan gå i hagen när dom inte tävlar. 
På Fredagen var det även en uppvärmningsklass och då fick Diamond vara med, en Ld. Sist han var med var han lite grumlig i ögonen och det var inomhus, så han stoppade ut sej. Lite trist att avsluta sin karriär ihop kände vi så även om Alice är jättelång på honom nu fick han hoppa denna enkla klass. Han var felfri i båda faserna och dottern sken som en sol, inget jagande av placering, han går i sitt tempo men att dom fick denna fina rundan betydde mycket. Han var glad och ville ha godis vid utgången, han vet precis vad som gäller!
Så många tävlingar han har varit med på, älskade prinsen. Alla älskar honom, och han vet sin plats på tronen, högst upp! 
12 år har han varit hos oss nu så platsen är självklar. 
Rally gick den lättaste cupen, Ld, Ld+5 final i Lc. 
Första rundan fick dom verkligen till det, även i omhoppningen! 
En fin andraplats och känslan var på topp. Fina snälla Rally!
På Lördagen var det många fel och hon red bland som sista, då tänkte ryttaren lite mycket och spände sej, varav det blev två bommar som föll. Hon lärde sej den hårda vägen att nerverna måste hålla hela vägen. På Söndagen var Rally kanonfin, felfri i grunden och sen var det omhoppning efter alla i grunden hade ridit. Lite spänd var dottern allt, men hon red fint men ett plank fick sej en touch, studsade på skållan och föll.... Lite väl snabbt blev det. Men vad gjorde det, han är så fin och ställer upp. Skynda långsamt är vårt motto och jag tror vi har tjänat på det hittils. När en det till o med kommer fram främmande folk som inte strösslar med beröm och dom utbrister där har ni en topp ponny om ett tag, då sjunker det in att vi gjorde rätt val förra våren, rätt att lita på sin magkänsla om ponnyn. Tack vare det trevliga resesällskapet och en seriös hästhandlare, jo det finns sådana!
Han älskar detta liv! 
Frisky, hon behöver tempo och en självsäker ryttare, det märks. Då ställer hon upp. Lite undertempo första dagen och då blev det ett stopp. Lite onödigt kan man tycka men också en lärdom på resan. Hon gick Lb, Lb+ och final i La. 
Lb+ hade både hon och piloten vaknat till. Så bra det gick och in på en segerplats!
Ett jättefint Hööks täcke och en fantastisk rosett!
Lite darrigt för Mamman på Söndagen, Detta med La har liksom blivit målet för hela hennes resa. Hon var där med Diamond och gjorde 4 st felfria och det har varit målet med Frisky, en felfri runda. Förra gången var ju mitt upp i hennes Bältros, urdålig men ville ställa upp för laget, Varberg. Då blev det ett stopp men nu var hon laddad. Tidigare lite höjdrädd och en ponny som kräver mod av ryttare. 
Men vilken toppenfin runda dom fick till och felfria!
Så glad när hon kom ut och skulle vänta på omhoppningen! 
Hon gick in laddad, nu ville hon verkligen vinna! 
Fina svängar, in i kombinationen och fram, sista hindret kvar, jag skrek rätt ut, hon hade vinnartiden inom räckhåll och det gick ett sus i publiken, red en väl snäv väg, och pang så lång hon på backen!
Pang sa det, ni ser, målflaggan var uppe!! 
Hon kom för snett och ett dåligt avstånd då går det inte ens när man heter Frisky. Hon är rädd om sej och vill inte slå sej och krascha, vilket mamma är innerligt tacksam över, men Piloten var liksom redan i mål... 
Gråtskrattande gick hon av banan, så snopet! Men det var ett klokt beslut av ponnyn i detta läget och Alice försvarade henne i allt, det var mitt fel, jag får inte lägga henne så fel! 
Där stod ponnyn, tittade på henne under lugg och undrade nog vart hon tog vägen......En godis och avslutning på en lång helg!
Nu var målet nått, känslan är liksom udda, lite tomhet... Men innan vi var hemma, vilket tog ca 15 minuter så var nya mål satta och det var en kvittrande glad dotter som mötte sin bror i stallet och skrattande berättade hur denna helgen slutade. 
Det var en ponny några starter innan Alice som nästan skenade runt banan och till slut höll det inte längre utan dom kraschade i ett hinder, jag ser hur ponnyn gör allt för att undvika ryttaren, landar över henne och hon skriker i vild panik på hjälp, ponnyn sprattlar för att komma upp och bort.... Det kunde gått riktigt illa, men båda reste sej och gick av banan. Hua mej, då blir man påmind om verkligheten och hur lätt det kan gå fel. 
Då är man tacksam över kloka ponnier vi har. En olycka kan alltid hända. 
När Måndagen grydde så hade hösten kommit. En stark påminnelse om att det är nära nu, slutet av sommaren. 
Det tröskas för fullt i byn
Rått i luften och pigga hundar, till o med Korvi!
Fukten ligger som ett täcke över allt. 
// Tina
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela