Lära känna?
Jag har ju alltid saknat en del av mej, även om min mormor var allt när jag växte upp så saknade jag mina mamma.
Hon dog när jag var 3 år och sen har jag bara fått höra saker berättade om henne.
Tur är väl att jag bodde hos mormor och hade min moster Gittan så nära, så det har blivit mycket att veta genom åren.
Nu flyttar min moster från sitt hem som dom har bott i 55 år, det är en sorg för mej men jättekul för dom.
Jag vill alltid ha dom på Rossared, det är liksom hemma.
Fördelen med att dom flyttar är att det röjs och rensas. Gissa vad man kan samla på sej genom så många år.
När Gittan var här på kalas i förrgår hade hon med sej lite saker som hon tycker tillhör mej och min syster.
Bla en dagbok som min mamma skrev i början av 1950 talet.
Igår började jag läsa denna, ni vet en snirklig och fin stil. Hon var 16-18 år i boken och det var en hel del åka till ridhuset och gå ut med grannens hund. Vi har det liksom i blodet känner jag...
Dom bodde ju i stan och hade inga möjligheter att ha djur som vi har.
Även tankar och idéer, jag känner att vi nog var rätt lika.
Så nu lär jag känna min mamma en bit.
// Tina
