livetsomtina.blogg.se

Vardagsblogg

Sjukskriven

Publicerad 2018-11-12 07:35:00 i Allmänt,

Vi hade veterinär Johan ute i Fredags, så himla bra o ha en veterinär som känner ponnyn och vet hur den brukar funka.
Det var som vi har känt, hon var öm i fram och nu blev det vintervila. Passar ju rätt bra och vi hoppas på att hon är pigg och glad om några veckor igen.
Även Johan som följt oss genom åren kunde ju konstatera att Frisky kanske på sikt behöver en ny mindre ryttare... Det är ett svårt ämne för vår familj, vi har haft så otroligt mycket skoj med denna ponnyn så vi försöker förtränga Alice långa ben....
Men än är det inte över, vi ser fram emot en fantastisk vårsäsång!
Meningen var att vintervilan skulle komma i Januari, den tristaste kallaste månaden men nu blev det i November och då tar vi Rally i Januari istället. Bra när man kan alternera. Dottern sattes sej med tävlingsplaneringen och roddade om lite.
Vi får börja träna lite på kombinationer nu så jag kan hoppa lite Lb med Rally var hennes krassa konstaterande. Sagt o gjort. Ut i regnet och träna. Först undrade han varför det var massa bommar före och efter B hindret men sen förstod han och han var så jättefin, prinsen av Fagared!
Att gå 5 km i ösregn, kallt och blött. Det var just vad jag gjorde igår, men min nya regnkappa gjorde att det inte blev något blött in på kroppen, men där den slutade ner på benen, där var det iskallt och blött!
Något mysko hände, vi skulle gå över ett hygge, bara Blossom var med, springer lös och glad som alltid. När vi börjar gå över hygget så springer hon åt andra hållet, stressad och vill verkligen inte gå ut på hygget. När jag väl får ropat henne till mej, så kommer hon inte ända fram utan cirklar runt mej. Låg och ser nästan ut som hon har ont någon stans. Vi fortsätter att gå, och till slut kommer hon fram till mej, då har jag gått kanske 100 meter. Mycket mysko..
När jag kom hem och hjälpte Oscar att köra Sweetie berättade jag detta för honom och han sa att han varit med om samma sak häromdagen, just på samma ställe. Vi fick funderat ut två möjliga saker, antingen är det viltsvin som är i markerna och hon blir rädd för, rimmar inte riktigt för det finns det hemomkring också nu för tiden tyvärr och det märks inget hemma... Eller om dom som bor i närheten har något typ av ultraljud eller infraljud för att skrämma bort svinen...
Vi konstaterade att vi går inte där med hunden något mera. Vi tar en annan väg, snabbaste och smidigaste lösningen!
Hittade en fin bild från i somras, Robban som tar alla fina kort redigerar tillsammans med Alice i förtältet i Dagstorp. Åh vad jag längtar till sommaren!
// Tina

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela