Lag SM som inte blev lag...
Vi åkte ner på Fredagen, kände oss peppade och skulle vara med på invigningen av Lag SM, inte vår klubb men ändå som inlånade. Vi passade på att hämta nummerlappen och kontrollera så allt var betalt.
En jättebussig funktionär berättade att Alice inte fick tävla i laget, det var en regeländring som lagledaren hade missat. Man rider på 5 st, 3 resultat räknas i klasserna P90 och P80, i det laget var det 1 P90 och man fick bara ha 3 P80, därav föll Alice bort då vi inte tillhörde klubben.
Det var en mycket ledsen Alice som mötte Anna vid utgången och hon tröstade så gott hon kunde, och visst förstod hon men var ändå ledsen. Då funderar reptilhjärnan på mamman, vad göra? Vi bryter här Alice, du får rida individuellt och vi åker nu och gör nåt helt annat, dvs det blev Ge-kås i Ullared, var liksom nästan där kändes det som...
Inte jättemycket shopping men bryta tankarna lite.
Lördag morgon, Alice och jag rullade genom Halland, 3 grader när vi åkte hemifrån och vi mötte en fantastisk soluppgång!
Vi hade starttid 08:11. Förra gången gick det fantastiskt bra i dressyren, det gjorde det inte nu. 54% lite drygt och Frisky var seg som tuggummi verkligen... Mamma tror nog att det var lite påverkan från ryttaren som inte var på hugget direkt..
En hård bedömning på det, det var ju ändå SM.
Vi väntade och väntade bangång inför hoppningen var nästan 4 timmar efter dressyr ritten. Blåste som sjutton och vi åt och värmde oss så gott vi kunde.
Vi väntade och väntade bangång inför hoppningen var nästan 4 timmar efter dressyr ritten. Blåste som sjutton och vi åt och värmde oss så gott vi kunde.
Även här var Frisky seeeeeg, men dom kom runt banan utan fel. Säkert mycket tack vare Alice långa ben, järnvilja och goa kompisar från hoppryttarna som hejjade fram både henne och ponnyn.
Frisky var nu lite gladare och piloten lika så.
Vi gick terrängbanan 3 gånger kikade på alla fina hinder!
Vi gick terrängbanan 3 gånger kikade på alla fina hinder!
Här en liten visning av dom fina och välgjorda hindren!
Nr 1, fina blommor!
Vildsvinshindret, ni ser dom väl?
Sånna grisar har vi inte haft i Holland sa Korvi...
Underbart vackra skulpturer!
Hoppa kyrka? Inte vår klass men storhästarna gjorde det!
Detta morots/blomsterhinder gjorde mamma nervös, men det gick utan problem.
Vem är Alice, fina dekorationer eller hur på banan!
Kovi var rätt trött när vi gått banan 3 gånger...
Båten var flyttad till ponnyklasserna!
Tydliga instruktioner verkligen!
Rätt glada åkte vi hemåt.
Rätt glada åkte vi hemåt.
Söndag inte urtidigt gav vi oss av. Då mullarar det lite i mammas mage, detta med terrängen är spännande. Jag önskade av hela mitt hjärta att det skulle gå bra, gå felfri runt så Alice fick det med sej när det blev som det blev.
Alice var fokuserad när dom red upp till starten, mamma vimsade mest omkring kändes det som, tydligen märktes inte det alls sa dottern...
Anna var med, coachade jättebra ända till start!
Iväg, full rulle! Det går bra Tina, dom är över 1,2 ,3 och morötterna Tina precis på tiden sa Anna, jag skakade mest i hela kroppen, pulsen i öronen, bara dom kommer runt, bara dom kommer runt.... Ser julhindret, vet att nedhoppet är sen och stock, vatten och sista.
Full fart, rätt i mål. Jag skrek rätt ut, tårarna trillade och jag hör bara Anna skrika till mej, dom är felfria Tina!!
Idealtiden var 3:19 dom red in på 3:16! Det blev noll fel även i terrängen och inga straffpoäng!
Idealtiden var 3:19 dom red in på 3:16! Det blev noll fel även i terrängen och inga straffpoäng!
Fotot taget när vi kom ner till parkeringen av min syster som bor en bit bort från banan och även bröderna väntade med stora leenden! Det var kul och nervöst var deras åsikt om det hela.
Mamma och pappa var helt urvridna av all anspänning. Alice och Frisky var bara väldigt glada och nöjda!
Mamma och pappa var helt urvridna av all anspänning. Alice och Frisky var bara väldigt glada och nöjda!
Av 30 starter blev hon nr 15, helt oviktigt egentligen för hon var så nöjd och fick med sej en sån bra upplevelse trots allt. Mycket stöd på sociala medier och det värmde både mamma och dotter.
Vi rullade hemåt inte så sent så en springrunda hanns med och Alice sadlade Rally för nu var hon fokuserad, nästa år Rally då hoppar vi P90!
Sen kan man tycka i mammas värld att hon skulle efter middagen hemma landa i soffan, var gör ungen då? Nej, hon tänder i paddocken, tar sin gamla prins och hoppar runt, bara för det är kul, inga mål, har upplevt allt med honom och bara nöjd att kunna rida honom fortfarande. Det är kärlek till sina vänner ponnierna, det är kärlek till sin gamla vapendragare Diamond och det är kärlek och intresse till sin sport.
Mamma låg helt klart på soffan..... Helt tom på energi!
Mamma and sa inte ett kvack mer den kvällen, nöjd och väldigt glad!
// Tina
