Träning och detta med turbo...
Igår startade vi Midi träningarna igen, har inte varit aktiva där alls i sommar, mycket för att Alice helt enkelt inte varit på topp efter bältrosen så vi har tagit det lugnt. Men nu, då var vi på igen!
På Olsegård i Varberg. Som vanligt blir det en brådis dag och tur att bror var hemma och kunde ta in Rally och fixa i ordning honom. Middagen blev i bilen..
Vi var första gruppen och då ingår det att bygga bana, det blev väldigt tight!
Rally fick åka med denna gången för Alice tyckte det var läge att börja introducera honom i detta gänget.
Rally fick åka med denna gången för Alice tyckte det var läge att börja introducera honom i detta gänget.
Tränare är Ulrika Bidegård och vi förklarade precis som vanligt, han är livrädd för bommar på marken och låser sej i frustration om man tvingar honom. Då plockar vi bort dom sa hon lugnt, vi har en häst hemma som är precis lika dan, man måste ha dom med sej, då har man världens bästa vän, men hopplöst om dom blir emot sej! Precis så är det med Rally, värdens finaste Rally!
Han gjorde verkligen så gott han kunde, och Alice fick mycket beröm för hur lydig och fin han var, rida med små hjälper och bara vara lugn. Han är inte tittig men lite spänd på nya miljöer. Lite bebis över honom fortfarande.
Bilden är lite kul, man ser hur sanden yr i avstampet!
Vi rullade hemåt, bilen min nya MAN hade redan när vi körde på motorvägen på väg ner låtit lite mysko och nu skramlade det väldigt, jag kände hur frustrationen byggdes upp i magen, återkom lite till när Volvon rasade i Halmstad... Maken bor på andra sidan Sverige och kunde inte hjälpa till... Vi tog av i Frillesås och skulle köra småvägarna hem, ville inte bli stående på motorvägen om nåt hände.... Fast i ett vägbygge, dom asfalterade om hela vägen och det kördes med väglots... Det blev väääldigt trångt kan jag tala om och både mamma och dotter var rätt stolta när vi passerade alla fordon med mindre än cm till godo men vi klarade det, två tjejer!! Man såg liksom hur dom suckade innan precis som ja ja, det klarar om aldrig! Ha, där fick dom!
Vi rullade hemåt, bilen min nya MAN hade redan när vi körde på motorvägen på väg ner låtit lite mysko och nu skramlade det väldigt, jag kände hur frustrationen byggdes upp i magen, återkom lite till när Volvon rasade i Halmstad... Maken bor på andra sidan Sverige och kunde inte hjälpa till... Vi tog av i Frillesås och skulle köra småvägarna hem, ville inte bli stående på motorvägen om nåt hände.... Fast i ett vägbygge, dom asfalterade om hela vägen och det kördes med väglots... Det blev väääldigt trångt kan jag tala om och både mamma och dotter var rätt stolta när vi passerade alla fordon med mindre än cm till godo men vi klarade det, två tjejer!! Man såg liksom hur dom suckade innan precis som ja ja, det klarar om aldrig! Ha, där fick dom!
När vi kör upp för kyrkbacken ringde jag med lätt panik till Johan nr 2, bästa grannen som verkligen alltid ställer upp. Han mötte upp vid sin verkstad och vi körde en sväng, stackars Rally fick åka lite Rally på grusvägen hemma för att vi skulle få fram ljudet...
Stanna, öppna motorhuven blev ordern, öh.... Var sitter nu spaken för det i nya bilen.... Jaha då har vi konstaterat problemet, på 1 minut... Hål i en turbo slang, hem o lasta av, iväg till verkstan... Jodå, ett hål här se här Tina.. Skall jag beställa en ny slang frågade han, jag såg nog ut som en trött fågelholk för han sa snabbt: jag ringer Johan istället.. Ridån gick verkligen ner, turbo igen! Tack snälla du fick jag fram, jag är så innerligt tacksam att du alltid ställer upp för mej fick jag pipit fram innan jag rullade hemåt helt dränerad på energi. Inget stort och dyrt fel, han fixar och lagar. Tänk, vad lyckligt lottad jag är med sådana fina grannar. Dam i nöd, eller vad kallas det.
Somnade rätt ovaggad av all spänning.
Tisdags morgon gryr, jag släpar mej upp till garaget och hämtar ut cykeln, idag fick den agera fordon till jobbet, jag kunde ta både min MAN eller Volvon men jag ville cykla i den underbara morgonen.
Alla dofter och intryck är bara att insupa så man står sej ett tag.
45 minuter till jobbet, helt ok!
// Tina
// Tina
