livetsomtina.blogg.se

Att vara så här ledsen är väl naturligt, Dreamer var en fantastisk hund och nerver av stål. Saknaden efter henne är så stor, men även efter hundlivet i allmänhet. Alla barnen är överens, mamma måste ha en hund! Maken som har varit fantastisk i sin roll , självklart skall du ha en hund om du önskar det. Men därifrån då, jag har tappat fotfästet känns det som... I Lördags funkade det över förväntan, vi hade sedan länge bokat att vi skulle en heldag till Scandunavium med Malin och Emil. Det var skönt att bara åka hemifrån. Det var som vanligt hög stämning där inne och Sverige ponnyn är ju höjdpunkten som alltid. Saga som vi följt kom totalt 2:a så det var ju jättekul! Allt gick rätt bra tills i pausen det var agility, då molvärkte det i hjärtat och när speakern frågade hela Scadinavium : Hur många här inne har hund?! Då brast det för mej, hulkade och grät som ett barn. Tack o lov för snälla vänner som låter mej vara så ledsen, Alice är en klippa att ha med sej, hon är lika ledsen hon egentligen. Vi gjorde rundan på mässan några gånger, köpte lite bra o ha saker och pratade med mycket folk. Det är skönt att gå i miljö som man känner igen. Stövlarna som Alice köpte förra året är redan för små, så hon och pappan var inne i Torsdags och köpte ett par nya, väldigt stiliga och nu hoppas vi att dom håller några år, för vuxen modellen är mycket dyrare! Hon betalade nästan allt själv, sparar och har mål vad hon vill köpa. När vi kom hem efter 12 timmar så var vi rätt trötta och bums i säng. Men jag kunde inte sova, tankarna malde, saknade efter en snarkande hund var stor. Johan och Johan fick grävt en fin grav med maskin, för det är ju stenhårt ute! Nu ligger hon jämte Kissy och Gemmy i hagen. Tur man har grannar som förstår och ställer upp! Vi började Söndagen så här, riktigt kallt i vinden var det!. Frisky är så fin och rida nu, Alice har gjort ett bra grundarbete i vinter så det är bara att njuta. Rally var så glad men galopperar fint utan att sticka över dom snötäckta åkrarna. Hon red Diamond direkt och jag gjorde stallet. Så svinkallt i vinden att man inte vill vara ute egentligen men Alice ville rida mera så hon och Malin tog en sväng på storhästarna på eftermiddagen, då åkte jag till Fjärås. Vill inte gå hemma, så många tassavtryck på våra rundor.. Jag gick över Bräckan istället, andades och försökte njuta av den vackra utsikten Överallt pågick det vanliga livet, pulka åkning och familjer som gick Jag gick nog nästan 8 km i blåsvädret, både mössa och huva på jackan hjälpte inte, Nordan slet tag i mej och gjorde mej iskall! Det blev en tidig kväll, nerbäddad i sängen med en extra filt. Nordan kommer in i mitt sovrum också! // Tina