livetsomtina.blogg.se

Vardagsblogg

Blodvärde

Publicerad 2019-06-05 13:38:16 i Allmänt,

Tänk att man kan bli så glad över resultatet av ett stick i fingret.
Vi hade återbesök idag efter 10 dagar hemma. Vi fick välja, Halmstad eller Östra. Valet var inte svårt, samma fina läkare som följt oss på resan innan. Student i både Kungsbacka och Göteborg men vi lotsade oss in mellan köerna.
Sköterskan var jättegullig och stack Alice fint. Själv tycker jag att ett stick i fingret är värre än att ta i armvecket men Alice är helt oberörd, skrattade lite åt att hon fick välja färg på plåstret, vi förstår att dom är vana vid betydligt yngre patienter!
Men detta ser ju jätte bra ut sa sköterskan, jag bara stirrade, vad var det?? En vuxen kvinna skall ha mellan 120-150 har jag förstått, när Alice svimmade och vi trodde hon var oss förlorad då hade hon 75...
147 skrattade sköterskan och jag kände hur glädjeruset i magen bubblade upp i ögonen som fylldes av tårar! Vi är på rätt väg! Pappan gjorde en segergest ungefär som när Frölunda vann SM för några veckor sen. Den enda lugna i detta var Alice, det visste jag väl sa hon lugnt och tittade på oss som vi var ufon..
En lättnad i magen, läkaren kom en ung kvinna som vi träffat någon kväll på avdelningen, hon kände och klämde lite lätt på Alice, förklarade och undrade hon det fanns frågor, tja när får jag rida var väl frågan, Kvarstår 3 månader sa Alice, och ja så är det.
Vi frågade och diskuterade vår oro lite men alla var överens, det är jättebra och om det inte blir några slag mot buken eller om hon trillar så behöver det inte vara någon oro.
Om 5 veckor skall vi in och göra ultraljud, precis innan semestern så det passar ju bra.
Tänk att en enda droppe blod kan glädja några slitna föräldrar så innerligt!
//Tina

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela