Sociala
Vi har i helgen försökt hitta livet igen, att umgås med folk vi tycker om och försöka leva ungefär som vanligt.
Det går ju tack vare fina vänner, men det är lite svårt att slappna av.
Jag har som vanligt tränat en hel del och skall försöka i veckan komma iväg till gymmet som varit främmande i snart en månad. Känns som jag springer ihjäl mej istället.
Bea och Alice har slagit hål på tiden i helgen och dom trivs bra ihop.
Mamma har försökt att rida med lite god hjälp av Malin fick vi till riktigt fina rundor. Måste säga att jag gillar Killen. Blir extra kul till helgen när han får skor och vi kan rida lite längre.
Rally får nu gå mellan hagarna, där är mest gräs. Killen och Diamond har inte riktigt samma behov av mängden gräs.... Dom får allt se på när den smale får äta upp sej!
Middag med goda vänner både Fredag och Lördag. Det var väldigt nyttigt för oss, lite vanligt liv som man gör i vanliga fall.
Det är nyttigt för oss alla att komma in i rutinerna.
I går åkte vi till Säve för att titta på Ida när hon tävlade Lb och La. Men det var jobbigt för mamma och pappa. Alice var mest frustrerad att hon ville rida och hoppa hon med. Men i min känsla, det var jobbigt på riktigt.
Jag vet, jag har en lång resa kvar att göra mentalt innan om jag någonsin kommer att tycka att detta är kul igen.
Nervös när Ida red, ja självklart men hon rider så väl och balanserat samtidigt som ponnierna går i bra tempo men ändå kontrollerat. En rosett fick hon och Jacob med sej hem, vilket var glädjande för oss alla.
Tänk, det kryper under tårna på mej när jag ser en ponny komma lite för snabbt, lite ur balans mot ett hinder, trampar om och hinner precis få upp frambenen innan dom är över hindret...
Jo, mamma har en lång resa kvar..
När vi kom hem var Alice mera rastlös, vad gör vi nu då...
Nagelvård, det stod på schemat och mamma
Blir nog fin tillslut, tänk 3 månader av nagelvård!
// Tina
