Minnens stig
Häromdagen när jag var ute på lunchen och sprang så sökte jag mej till mina gamla hemtrakter.
Sprang in på gården där jag växte upp, ingen större skillnad idag och då..
Då längtade jag bara bort, ville flytta till landet och ha hund o häst!
Denna porten, den är så mycket kärlek och trygghet, Mormors och min trapp!
Jag var mycket med Kusin och Aggis under min uppväxt, dom bodde i villakvarteret längre upp på kullen.
Ditt leder denna backen, som i allmänt tal kallades Stönbacken!
Jag tyckte nog att den var mindre brant nu. Texten Stön som stod i början av backen, var bortasfalterat men minns det som igår!
Det är känslosamt att se, allt finns kvar även om dom kära människorna jag kände runt denna miljö är borta. Nu bor det nya människor i samma hus och lägenheter som lever nya liv. Förhoppningsvis så är dom så trygga som jag var då.
Det är känslosamt att se, allt finns kvar även om dom kära människorna jag kände runt denna miljö är borta. Nu bor det nya människor i samma hus och lägenheter som lever nya liv. Förhoppningsvis så är dom så trygga som jag var då.
// Tina
