Sista rycket
En känsla som följer mej varje år innan semestern. Man gör ju liksom sista rycket.
Drar i allt som man inte vill ha med sej liggande till nästa bokslut, letar och rotar. Rätt kul och rätt utmanande! Samma vecka som jag börjar att jobba börjar jag ju också studera 3 dagar i veckan, nästan lite hicka får jag av känslan. Några veckor Oktober ut, sen är det lugnare och några timmar även nästa år sen är jag klar. Men då vill jag också vara klar med allt som är liggande i höst.
Denna magiska plats ger energi även när inte solen skiner.
Under morgonpromenaden så möter jag hästarna sovande, blir varm i hjärtat att jag har dom och speciellt Killen. Han är en vanlig brun ponny men ack så speciell för mej.
Han fick styrketräna lite här hemma i helgen, han glänser och är så härligt musklad nu.
Alice älskar honom också, hon ser hans stora hjärta!
I går var Pia och hennes barnbarn Mikis här igen och red, vi gick en härlig runda runt fälten innan Pia promt ville se fotbollen! Det måste vara ett arv från pappa, jag gick ut och vattnade blommorna istället...
// Tina
