livetsomtina.blogg.se

Vi valde medvetet att inte ligga våra vanliga två veckor detta året, lite ekonomiskt men framförallt så är det inte min grej att ligga still på en camping utan jag vill uppleva saker. Många skakar på huvudet åt hon den där som antingen cyklar eller springer, trots att graderna visar över 30 grader. Jag tog den långa rundan, jo jag har en el cykel men sparar på elen och ser det som motion så det är ett styrkepass, jag tror det blev 4,5 mil. Norra Möckleby, jag var där förra året och bunkrade honung, inget jag behövde göra i år och han hade inte någon försäljning heller, jag kanske knäckte den stackarn som tröttnade på turister förra året.. Bakom kyrkan hittade jag tack vare google maps en grusväg som ledde ner till havet, på andra sidan. Där var några sommarstugor av enklare modell, sen var det stenbotten, det satt en tjej med sin lilla son och jag frågade om det gick o bada där, jo men det är stenigt, det var det, ungefär som i Stensjön och jag kröp upp för att inte falla på dom hala stenarna, men jag doppade mej i det varma vattnet och tänkte på Gotland på andra sidan sjön. När man cyklar så känner jag dofterna och upplever ön på ett helt annat sätt. Nu var det tröskningens högtid och jag tänker att det skiljer minst en månad till hemma, när Oscar föddes 1 September satt min morbror Sven o tröskade minns jag så väl. Det tar på en liten hund att vara campare, men hon är väldigt trevlig att ha med sej måste jag ändå säga. Kunde nog sålt ett dussintals. I morse hade jag satt klockan på 6 men orkade inte riktigt upp efter mardrömmarnas natt så strax efter 7 gav jag mej ut på några km runt campingen, 3,5 tror jag det blev men det var varmt som själva bastun. Det känns liksom lättare att köra en hel dag efter några 4000 steg. Det var inte utan vemod som jag parkerade vid utchekningsskylten för vilken gång i ordningen vet jag inte. Sa hej då till goda grannar, vi ses om ett år om allt är som det skall. Saknade några som kommer ner senare men syskonen från Nässjö har blivit goda vänner, vi träffas kanske inte alla dagar men det räcker att veta att dom finns. Jag tycker det är läskigt att köra över bron med husvagnen, men vad vore livet utan utmaningar, så jag gjorde det! Sen körde jag halvvägs hem men bilen visade detta... Som mest är det 34 grader... Jag är lite orolig över däcken på husvagnen eller att bilen skall börja koka, för det har man ju haft genom åren, alla Volvo 245 som kör med öppen motorhuv när det är lite varmt ute... Tja, träningsvärk pga mycket träning, andats lite Öland och rätt nöjd så längtar jag hem! // Tina