En lugn Påsk, tid för återhämtning
Det känns som sista tiden har jag varit i en torktumlare, allt kaos på jobbet, blev över en dag chefslös och uppe på det två helt nya kollegor, klart man steppar in men det tar på krafterna. Så när Påsken närmade sej utan något jättebokat var ingen mera tacksam än jag. Långfredagen ägnades mest åt att pyssla i trädgården, dvs få ut allt jag odlat samt plantera om alla mina Pelargoner, har några jag har kära, en rosa jag fick av Emil på morsdag för några år sen, den lever än, samt en röd, egentligen har jag inte rött o gult i trädgården men denna fick jag av min kusin på min 50 års dag och den kallas kärlekens Pelargon, just den på den tiden i mitt liv kändes som en hänvisning åt rätt håll, så även den börjar bli några år nu. Sen har jag alla dom små jag har i mina blomlådor utanför fönstren.
Nu var jag duktig och gav dom alla ny jord o kogödsel!
Sen busktomater samt chili utbplanterade i bäddarna. Gurkorna får sova inne ett tag till innan det är absolut frostfritt. Mitt växthus fick en genomröjning o massa skräp slängde jag.
Grävde upp mina jordärtskockor som blivit gigantiska. Nu hoppas jag på en eller två i år, dom är som ogräs.
Lite god mat blev det ju allt...
Pennorna på plats, vi målar ägg med barnen, så gamla dom är...
På Påskafton blev det samma mat samt Emil o Ofelia målade sina figurer
Vi andra tittade på en film, nya Jönssonligan. Så avkopplande o jag kunde precis som på julafton, somna en stund i soffan helt avkopplad.
Det blev lite samma tema hela helgen vilket var jätteskönt.
Kroppen har helt klart sagt upp sej så fingern värker, har nog reumatism eller nåt samt träningsvärk efter målandet och mycket träning. Men på annandagen gav jag alla djuren mat och begav mej tidigt till gymmet, strax efter 7 var jag där och till min häpnad var jag inte ensam, en del äldre män, en 90+ typ och några dryga åren äldre än mej gjorde sitt. En man som nog haft en stroke eller liknanade han hojtade glatt, nu kan vi koppla av i eftermiddag, det är inte första gången vi ses där. Hem o rasta hundar och sen skulle vi iväg. Alice körde för första gången när jag var med o som hon gjorde det, lugnt o fint. Hennes revben till trots så skulle det terrängtränas. Nu för Anna.
Svarten var väldigt glad och hade bra tryck i sin nu välmusklade kropp!
Inte mycket vatten i vattenhindret...
Släpp kontrollen, ge den till honom hojtade Anna, du får inte kontrollera förmycket när han kravlade över ett brett hus.
Jaaa,se så bra det går då! Han är modig, även om han var i förra gången så hoppar han med marginal.
Trakhenern, den funkade med en gång och han lyfte på benen väldigt väl där numera. Här ser man inte den 1 meter djupa graven under... men Alice har gett se sjutton på att tävla en klass högre nu, debutera på hemmaplan och då måste man göra rätt o träna massor.
Hur går det med revbenen undrade mamman? Jodå, det går faktiskt över förväntan. Men vi får väl se till nedhoppen då håller jag ju emot med bålen.
men det gick faktiskt över förväntan, det stora nedhoppet och fyra galoppsprång till båten..
Bra tjoade Anna, jättebra. Nu säger jag detta som psykolog, du måste träna på att släppa kontrollen, hem o träna. Det är rätt praktiskt att ha en psykolog till tränare ibland...
En väldigt nöjd häst och Alice var strålande glad.
Dom är allt vackra ihop, jag är så glad över denna häst, att jag vågade lita på Nial o köpa honom för mej väldigt mycket pengar osett. Hemkörd till gården men så bra det blev.
Men det är ju att Cathis är en spindel i nätet här, hon har bra koll och hästgubbarna på Irland respekterar hennes kunskap. Hon vet vilka man rör sej med och vilka man skall undvika.
Det var Johan som filmade allt igår, mina krokiga fingrar ville hellre vara inbäddade i vantar och sen skall jag villigt erkänna, jag får stresspåslag när det varit så mycket som hänt, både revbenen o korna men framförallt krashen i Tågarp, jag kanske var lugn då men det kommer liksom efteråt.
Alice var mera skärrad då och tillbaka nu vilket är tur det. Kanske varit lättare om jag satt på o kände känslan att det var under kontroll.
Nu väntar en kortvecka vilket är jätteskönt.
// Tina
