Helsingborg
Vi gav oss av i ottan, ner till Helsingborg och Trettonspelen.
När vi kom ut på motorvägen så var det snö och kolsvart ute men allt efter som tiden gick så slutade snön och dagen grydde sakta.
Det verkade som det var vi, Lisa Syrén på P4 och några avbytar bönder som hon pratade med som var vakna. Efter en stund mötte vi massa bilar och dom var säkert på väg till My Dog i Göteborg.
Vi gillar Helsingborg och dottern hade själv bestämt att här skulle hon hoppa årets första Lb och sen kvalet i Sverige ponnyn som även den går i Lb.
Vi avslutade innan vilan med trygga rundor på Lb höjd och hon kände sej redo, mamma var allt lite tveksam...
Men ponnyn kände att dottern var säker, hon blir trygg där dottern är trygg och då klaffar allt.
Vi gick banan, räknade steg, planerade väg. En arm lades runt mina axlar och frågan kom: hur mår Landénskan... Då kom nästan tårarna, tacksam att folk som vet hur det känns när man förlorat en kär vän, ord som är svåra att säga.
När vi kommit så långt i banan till omhoppningen, då var vi lite oense jag och dottern. Jag sa: Du skall ge hästen en bra runda, säkert och tryggt så hon blir glad. Men mamma fick jag till svar: Jag vill satsa, det mår jag och ponnyn bra av! Tja, jag tänkte att vi löser det på nåt sätt.
Framridningen gick bra, hoppningen också. Två på banan och en i gången. Då tittar jag på Frisky hon står och kikar in från gången och ser glad och förväntansfull ut. Trygg i matte som skiner som en sol, av förväntan och längtan att få göra sitt jobb.
Tja tänkte jag, det kan ju bli bra detta...
Grunden fin, lite kort in på första vilket ofta händer innan dom är igång. Bra avstånd och ponnyn ställer upp trygg i sin duktiga pilot. När omhoppningen börjar, ja då satsar hon, gasar men kortar in mot ett hinder och vänder innan för mot kombinationen, NEJ skriker jag rätt ut! Men det gick, och på sista hindret räddar ponnyn upp situationen och tar av i ett mellanläge. En mamma som stod jämte sa lugnt, men om hon ville vinna var hon tvungen att göra så...
Ponnyn var så glad, frustade och taktade ut från banan. Dottern sken som en sol. Mamma det blev ju jättebra, vi mår bra när vi rider så!! Och det räckte ända till segern! 52 startande och vinsten kändes så härlig!
Måste väl ge dottern lite rätt. Vi åt och hästen fick vila till nästa klass.
Det var Sverigeponnyn och inverkansbedömning. Vi såg rätt många och det kändes inte helt rättvist, för vissa inverkade inte alls men det såg prydligt ut.
Alice var näst sist ut och Saga hennes vän var före henne. Saga red jättefint på sin hingst och fick kanonpoäng!
Frisky såg glad ut och dom började lite tveksamt, Alice var lite spänd tror jag. Vid hinder nr 3 föll en bom. Efter det lossnade allt och hon red så bra och ponnyn var så glad!
22,5 i poäng och ett ner, 2 poäng bättre än förra året och inga tveksamheter alls.
Saga gick och vann och skall in på Scandinavium! Så himla kul.
Nöjda rullade vi hemåt i skymningen. Alice och jag följde klasserna på telefonerna och live tv, himla skoj och då var resan hem inte så lång.
Hemma var kvällsmaten färdig av Emil och han hade även tagit hand om hunden Oscar hade servat hela stallet så det var bara att glida in och sätta sej vid dukat bord.
Somnade rätt ovaggad....
Morgonen grydde och jag gick ner till stallet och det var så fin soluppgång så jag tänkte att jag springer en runda. Kändes lite kallt om händerna men vilken fin natur vi har.
Dimman låg över Lygnern.
När jag var på hemväg över åsen, då steg solen upp över horisonten!
Det visade sej att det var -9 grader så inte så konstigt om det kändes lite kallt om händerna!
Sen blev det lugn frukost och stora röjardagen startade i ett huj! Alice rensade så mycket häst kläder som samlats på hög och jag tvättade och sorterade hela dagen.
Mitt i potatisskalandet så kom jag på att jag kunde följa tävlingarna även här, lånade dotterns padda!
Blev lite skojigare att skala då.
En tur med make och hund i solen hann vi med förutom stallsysslorna och allt det vanliga.
// Tina
