Hoppträning
I Onsdags körde jag upp till Lena, nu brukar det vara så att jag inte kör varje gång för för mej en jobbvecka är det lite sent, att sen komma hem o varva ner när klockan är 21, men nu var det ju Hockey, då står hela det verkligen livet på vänt..
Det blev en privatlektion för dom andra som är med i gruppen, dom kunde inte. Det ger ju massor och man får prata och diskutera i långa pauser då både pilot och häst behöver andas emellan övningarna.
En paus sa Lena, du Alice, jag har tänkt på en sak, just häromdagen slog det mej. Du har ridit och utvecklat 3 av dina hästar alldeles själv, skapat dom till fina välutbildade individer, det är imponerande. Alice sa inte så mycket, men att få kredit av en tränare som varit med på resan, som vet att vi får köpa hästar som passar våran plånbok, det är inte detsamma i hästvärlden som att få tag på det bästa. Alla framgångar som Alice har haft, det har hon själv skapat. Jag såg, hon blev så glad över orden och när man blir så glad syns det på hela kroppen.
Gulligt att Lena faktiskt delar sina positiva tankar.
Svarten fick prova lite trekombinationer och vi höjde inte upp utan låg på 110 o 115 cm, då blir det lite enkelt på tävlingen som står näst i tur där hindren ligger på 105 cm som max.
Lena alltid med fullt fokus.
Han är stark nu.
Här kickar Alice på honom lite för att få en lagom avsprångspunkt till nästa hinder, han svarar direkt och är med på noterna.
Han tittar inte på något, ett hörn av ridhuset, det enda som det inte står något i, där är han lite spänd men tvekar inte.
Han är fin på bakbenen, stark nu och var inte i en bom på hela träningen, jo han var lite rödvit på vänster hov, det var när det var travövningar över cavaletti, inte det roligaste för en Irländare.
Tänk, vi har tränat här i 13 år, återkommer år efter år. Först Oscar, jag fick tipset om Lena när förra tränaren inte kunde förstå sej på Sweetie, hon gillade helt enkelt inte henne. Då vi har dom hästarna som vi har fick vi byta tränare. Där utvecklades dom ihop på ett fantastiskt vis,då hängde ju Alice med lite på en kvart innan.... Sen tog hon över och som hon har tränat. Lena är ju väldigt kompetent, mycket idrottspsykologi och inte bara lära sej hoppa, det är fördelen när tränaren har ridit många olika grenar samt jobbat som ridlärare under en lång tid.
Visst kan Lena var lite sträv och markerar tydligt om något sker som inte är bra för hästvälfärden, glömmer aldrig när en elev i Alice grupp hade en b-ponny som smet undan hindret, då tog det lilla barnet till spöt. Lena gick rätt fram och talade strängt om till barnet att så gör man inte på hennes träningar, om barnet lyssnat på instruktionen och ridit som hon skulle, då behövdes inte spöt. Hästvälfärden står högt. Det barnet som sedemera tävlat både SM och NM kom aldrig mera tillbaka och dom framgångarna nåddes säkert med metoder som inte var tillåtna hemma hos Lena. Det är starkt att markera så. När Diamond hade stannat på grinden åtskilliga gånger och Alice druttat av i parti o minut gick Lena fram till Diamond när Alice låg i grinden, tog tag i tygeln och sa strängt, nu räcker det med dumheter Diamond! Sen hoppade han grind, varje gång! Visst har vi haft olika åsikter genom åren, gått våran väg och Rally var en sån. Alice älskade honom och Lena skakade på huvudet. Men när Alice var klar med honom berättade Lena att hon aldrig trott det skulle gå och att hon lärt sej ytterligare lite om hur man får träna olika typer av hästar.
Som Alice sa när vi åkte hem, tänk att stå som tränare och vi kommer med typ bara inridna hästar gång efter gång... Det är väl bra att det fungerat! Frisky var ju den som var mest utbildad, av någon annan men det var ändå inte en rak resa. O Diamond som hon tillslut kunde hoppa felfria nationella LA klasser med.
Vad som verkligen är bra är att Lena tränar med hjärtat och inte för att tjäna pengar, möts vi på en tävling och Alice vill gå banan med henne, tar hon inte en krona för det. När vi hade Fleur som varit deras förut, så kom hon helt frivilligt. Hon är helt enkelt intresserad.
Vet andra tränare, dom tar 500 kr för att gå banan, även om dom redan är på plats. Eller % på att förmedla hästar, Lena gör det helt gratis.
Tror det har varit ett rätt val att träna för Lena, som en annan förälder o tränare frågade någon gång för länge sedan vem Alice tränade för, när svaret kom så konstaterade hon krasst: det syns, sällan man ser barn rida så väl och avvägt.
Till hösten blir det inga träningar mera, då kanske jag inte saknar det, alla mörka kvällar och lite hala slingriga vägar men till våren, då kommer det kännas konstigt.
Men we will be back, jag lovar!
// Tina
