Blommor o minnen
I Onsdags hade jag våran träff, Aggis, Bettan och Annika här. Vi har träffats sen vi var 20 år tror jag det är, så det har blivit några gånger. Bettan o jag gick ju i samma klass från 1an, samt lekis ihop, Annika o Aggis blev vi klasskamrater med i 4an. Vi pratade lite om allt som vanligt, en reaktion är ju att man pratar mer o mer om vad som felas med en...
Aggis är alltid en väldigt generös person, glad o ha henne till min bästis, hon tänker alltid ett steg längre än vad man behöver. Så fina tulpaner blev det.
Hon vet, hon känner mej. Lila tulpaner alltså!!
Jag fick upp ett minne på fb häromdagen, det värmer i hela hjärtat.
Jag kommer så väl ihåg, som vi stod i mörkret på gräsmattan och tvättade Diamond för att han skulle bli någorlunda vit, när jag innan hade klippt honom så fick jag börja med en vanlig sax för så tjock var pälsen. Fina älskade lilla ponnyn, så mycket glädje han gav oss i så många år. Missförstådd tidigare i livet men han blev ju en fantastisk ponny.
Redan då var hästar allt, det var första riktiga stora tävlingen för henne o honom. Vi var på Billdal och det var stort. Alltid med ett leende på läpparna och superkoncentrerad.
Idag stora damen, start fyller hon 20 år.
samma brinnande intresse för hästarna, men även hundarna har fått en stor plats i det varma hjärtat.
Jag är så glad över dessa minnen som poppar upp nu när man inte längre har fotoallbum som man sitter o tittar i, ibland är sociala medier bra o ha.
// Tina
